 |
Medlem
av |
 |
norde-mos: Min 3,5-åriga tonåring
Det började en kväll här om månaden, när min 3,5-åriga dotter, Lisa, helt plötsligt stod i hallen fullt påklädd i overall och allt, beredd att öppna ytterdörren.
På min fråga "-Vart skall du?" vände hon sig lojt om och svarade "-Ut". "-Vart då? Fortsatte jag fråga, nu med mitt snällaste pappaleende. "-Ut".
Djävlar, det klassiska svaret redan. Jag som inte har hunnit till det kapitlet i Anna Wahlstöms "Barnaboken" än. Ja ja, säkert en ren tillfällighet, försöker jag intyga mig, och låter Lisa gå ut trots att klockan börjar bli dags för att komma in egentligen.
Efter 20 minuter kommer hon tillbaka, vilket verkar vara den erforderliga tid som krävdes idag för att lyckas lera ner den nytvättade overallen fullständigt. "-Vart har du varit?" frågar jag med en viss ansträngd vänlighet. "-Ute" kommer det snabba svaret. Efter avklädning och sanering av hall är det dags för lite fredagsmys, fram med chips och Cola och på med "Sikta mot stjärnorna". Inte lika bra som "Fångarna på Fortet" men får duga enligt Lisa.
Efter en stund säger Lisa " -Pappa vet du vad, i kväll skall jag lägga mig halv tolv. "-Jaså du, ja glöm inte att stänga TV:en, släcka lyset och låsa ytterdörren bara, för då har pappa gått och lagt sig" Vilket förmodligen inte skulle vara att fara med osanning, eftersom en god fredagsmåltid kompetterad med en öl eller två, ofelbart är närmast att likna vid en narkos numera.
På frågan svarar Lisa att det kan hon visst inte göra "-Jag är faktiskt bara 3,5-år och släcka och sånt det skall mammor och pappor göra". Jag låter diskussionen vila och avvaktar första gäspningen. "-Lisa, gå och lägg dig om du är trött" försöker jag leende. "-NEJ! Jag vill inte gå och lägga mig, jag orkar inte". Klassisk fras igen, "Jag orkar inte".
Jag inser att detta naturligtvis bara är början. När hon är femton år lär jag inte få svaren mer utvecklade. Men i alla fall. Hon kan väl mjukstarta lite med stackars pappa, men det är väl förmodligen det hon gjort. Och jag som skaffat mig en till dotter. Emma är visserligen bara 1,5-år och våra diskussioner är än så länge mer av det sydeuropeiska, gestikulerande slaget, men dom säger ju att det andra barnet lär sig allt mycket snabbare. Hoppas det inte innebär "raveparty" på 2-års dagen med krav Peak Preformance presenter.
Jo, det är nog att överreagera lite grann, det här med tonårsfasonerna, men jag börjar förstå att det är redan nu dom börjar att finslipa sina talanger. Och eftersom det är 9,5 år kvar till de riktiga tonåren så lär dom då vara mer slipade än den finaste diamant. Detta allt medan man själv sakta men säkert börjar komma mot grillkolstadiet, dvs bränd, nedfettad och sakta falnande. Den som lever får se.
Christer Nordemo
© Christer Nordemo, RÖRAN Juni 1997
|
Medlem
av |
|
