 |
Medlem
av |
 |
norde-mos: Sju och trettio
"Sju och trettio"! "Sju och trettio"? Ja, om vi ställer "sju och trettio" i förhållande till "fem och tjugo", förefaller "fem och tjugo" vara att föredra. Detta gäller dock under förutsättning att det är mjölkpriset man diskuterar. Men i detta fall gäller det reveljen, och inte nog med det! Hade det hade gällt vardagsreveljen hade det var för sent, men denna dag var det för tidigt. Lördagsmorgonen anser jag nämligen vara en utmärkt val av morgon att sova lite längre på, än till både "fem och tjugo" och "sju och trettio".
Det märkvärdiga med denna morgon var inte att jag vart väckt vid denna tid. Det händer alltför ofta, tyvärr, att någon av mina döttrar tycker att det är en utmärkt idé att göra revelj i helgdagens arla morgonstund. Sannolikt har dom lagt upp någon typ av schema, för att hålla sina föräldrar vid tidig lördagsvigör. Men det märkliga med denna lördagsmorgon var just det, att varken jag eller min fästmö hade blivit väckta. Jag vaknade helt enkelt av mig själv och konstaterade att jag varken hade huvudvärk eller några betänkligheter över gårdagskvällens förehavanden.Jag låg kvar i sängen och tittade ut genom sovrumsfönstet. Märkvärdigt vad en helt vanlig stockholmsgran, kunde te sig vacker. Kanske var det ljuset, augusti solen var ju redan en bra bit på väg, eller så var det bara att jag aldrig hade noterat granen vid denna tid på dygnet tidigare. Trots att man bor i den kungliga huvudstaden så kan man faktiskt se granar, även i vilt tillstånd. Inte för att denna gran sannolikt var vild, men enligt rykten skall det finnas vildgranar i socken.
Hur som helst. Det kändes som solen var uppe enbart för min skull. Lite lyxigt faktiskt. Lämpligt att dela med sig med någon, men efter en kortare konsultation av hjärnan beslöt jag att inte väcka fästmön. Men man kanske skulle överaska lite trots allt? Där låg man vaken, nöjd och livsbejakande. Lika bra att gå ner och försöka utföra lite nytta. En "English breakfast" eller kanske en enkel champangefrukost? Nå ja, man lär väl kliva ur sängen först. Jag klädde på mig och "skrapade nötterna" som vi gör här i Stockholm med tänderna. Solen fortsatte att skina på mig. Snudd på fantastiskt, med tanke att på sovrummet och badrummet ligger åt olika håll!
Jag hasade mig ner till vardags rummet med ett leende på läpparna. Hade jag bara kommit på texten hade jag sluppit nynna refrängen till "Frukostklubben". Efter att mina strumpbeklädda fötter lämnat trappan reflekterade jag på att något var konstigt. Hade min fotsvett nått onormala proportioner, eller? Jag tittade upp för att se min dotter Emma, 3-år, vid videon.
– Pappa, filmen ta-sigg.
– Filmen ta-sigg? replikerade jag intelligent.
– Ja filmen ta-sigg, upprepade Emma.
Fotsvetten gjorde sig återigen påtaglig. Vad menade hon med ta-sigg?
– Emma, vad gör du?
– Filmen var ta-sigg, men jag har städat den, förtydligade dottern!
Hmm, vad kan hon mena med detta? Jag påminner mig om att jag nog slarvat lite med morgontoaletten. Ett visst tryck börjar göra sig påmint. Jag slinker in på nedervåningens toalett. Men, vad f..n har hon gjort? Det är ju fullt med vatten över hela toalettgolvet. Mitt gamla rörmokaröga konstaterar att ingenting läcker, inte längre i alla fall. Jag skyndar ut i vardagsrummet för att se att där är det bara är en lite pöl vid trappan. Emma ler lite bekymrat.
– Pappa, filmen ta-sigg.
Vad menar hon med det? Jag hjälper henne med att stoppa in filmen i videon. Jag torkar mina våta händer på byxorna. Våta händer? Jag trycker genast ut videofilmen. Jag tittar in i specialversionen av "Madicken möter Flipper". Hela videokassetten är vattenfylld.
– Pappa, filmen ta-sigg, men jag har städat den! ursäktar sig den förståndiga 3-åringen, efter att slängt en blick på pappans ansiktsutryck.Vad skulle du ha gjort? Ja, videon var visserligen flera år gammal. Lite äldre än den äldsta dottern. Det vill säga från den tidsåldern då pengar innebar att man hade s.k. "köpkraft". En Philips referensvideo á 7000 kr! En sådan skulle ni har haft. Fråga mig, jag hade en förut!
Vad jag gjorde? Flera av grannarna i radhuset såg säkert också granen i den vackra morgonsolen. Svordomarna tog en ganska hög volym och står sig nog inte lämpliga i tryck. Medan jag stod och utökade min dotters mindre lämpliga ordförråd skred den yrvakna fästmön till handling. Hon hade sannolikt, tillsammans med grannarna, hört ärendets allvar, trots att både sovrums- och ytterdörrar var stänga. Inom tiden av knappt en kvarts kapitel av "Svenska hantverksuttryck" hade hon gjort tecknet för "time-out", skickat mig och Emma till var sin ringhörna samt fixat i ordning en frukost bestående av en macka och en läsk.
– Ta frukosten, torra strumpor och din fiskeutrustning, UT! Gör inte något du kommer att ångra, menade fästmön efter sitt, kanske lite väl hastiga, 2-sekundersuppvaknande.
Jag följde hennes råd, klokt även denna gång skulle det visa sig. Jag fick naturligtvis ingen fisk, men jag gjorde heller inget jag skulle ångra.Nu har vi en ny video. Av någon anledning är den helförsäkrad. Tyvärr lyckades jag inte försäkra den mot "Force majore", men allt annat är den försäkrad mot. Måtte ingen av döttrarna utlösa "Force majore", för då lär ingen fisketur hjälpa……
Christer Nordemo
© Christer Nordemo, Januari 1999
|
Medlem
av |
|
